En vettig fritid för alla

Igår var jag på min första debatt eller diskussion som andades om vad som komma skall inför valet. De politiska partierna hade bjudits in till Tullinge fritidsgård för att diskutera ungdomens fritidsmöjligheter i Botkyrka.

Ett 50-tal ungdomar var, med rätta, upprörda över att fritidsgårderna fått minskade öppettider och att det inte satsas tillräckligt mycket på en bred och mångsidig verksamhet samtidigt som lokalerna är bristfälliga.

Diskussionerna kan på ett ganska bra sätt sammanfatta hur det politiska landskapet ser ut i Sverige idag. Skiljelinjerna i svensk politik blev väldigt tydliga, trots att framför allt högerpartierna gjorde allt för att blanda ihop korten och rent av komma med osanning.

Borgarna sa sig värna ungdomarnas väl och ve. De sa att de vill satsa på fritidsgårdarna. Samtidigt vet vi att de tar fram slaktkniven när kultur- och fritidsnämnden tilldelas pengar. Det är samma visa varje gång de lägger fram sina budgetförslag. Tillslut framkom det att deras knep var att fritidsgårdarna ska drivas mer på frivilligbasis för att fritidgårdarna ska kunna vara öppna längre. Mer gammal reaktionär välgörenhettänk är alltså vad borgarna har att erbjuda.

Den politiska majoriteten, socialdemokratin med miljöparitet i släptåg, ger i sin tur sken av att vara de som vill satsa - på riktigt, det är ju som bekant valår. Nu har ju sanningen då motbevisat detta. De senaste tre åren har öppettidarna för fritidsgårdarna i Botkyrka minskat trån 8000 timmar ner mot 5700. Deras andra knep var att helt enkelt att säga att ramarna för resurstilldelningen är fast och att det är till att finna sig i detta: "Här har ni 13 miljoner kronor. Gör vad ni vill med dem pengarna".

Vänsterpartiets uppgift blir ju i detta läge väldigt enkel. Vi ska natutligtvis säga som det är. Sverige är sammantaget rikare än någonsin. Vi har otroliga vinster i näringslivet. Aktieägare, höginkomsttagare och direktörer svämmar över av pengar. BNP, bruttonationalprodukten - det sammanlagda värdet på vad vi producerar i Sverige, är tre gånger högre nu än på sextiotalet. Dessutom går den offentliga sektorn sammantaget med överskott. Vi har alltså råd med juste fritidsgårdsverksamhet.

Sanningen är att vi har råd, att borgarna helt enkelt snackar strunt, att socialdemokratin hycklar och att det är en rättighet för alla att ha en meningsfull fritid.