I lördags sköts ännu en människa ihjäl. Denna gång var det jag och flera andra som förlorade en vän. Han blev bara 25 år. När jag dagen därpå träffade hans barndomsvän så kunde jag inte längre bara tiga still. För jag vet att detta kommer att fortsätta så länge vi bara passivt sitter och tittar på. Därför har jag tagit initiativ till en manifestation. Härmed uppmanar jag alla att komma till Fittja torg idag torsdag klockan 16:00 för att visa att ett mer mänskligt samhälle är möjlig. Ett samhälle där vi tar ansvar för varandra och för våra medmänniskors drömmar. Vi kan inte låta våldet få råda mer!
Nu är han död. Hans vän berättade bland annat hur han planerade att bilda familj. Dessa drömmar har nu gått i kras. Han är borta, kvar är hans blodspår och vår sorg. Han kommer inte tillbaka och hans barn kommer aldrig att bli till. Vi vet att detta kommer att hända igen – så länge vi tillåter det. För nya generationer kommer. Nu är det vårt ansvar att deras drömmar blir verklighet.
Men då måste vi få ett bättre samhälle där vi gemensamt tar hand om varandra. Vi kommer att få se fortsatt våld, fortsatta sociala problem och krossade drömmar om vi bor i ett samhälle med ökade klyftor och som slits isär. Vi vet att mer ojämlika samhällen är mer destruktiva där människor far illa. Om vi inte tror på en framtid så knackar kriminaliteten på dörren – som en sista utväg. Detta är en del av det så kallade ”utanförskapet” som vissa politiker gick till val på att göra någonting åt 2006 och 2010.
Och vad har dessa politiker gjort? De har ökat klyftorna ännu mera. De har tagit resurser från välfärd, skola och sjuka och gett till dem som aldrig ens har varit i ett miljonprogramsområde. Detta har skett genom skattesänkningar, mantran om ”välfärdens kärna” och experiment som ”vårdval Stockholm”. Och resurser har fördelats om. Idag finns mer än dubbelt så många vårdcentraler på Östermalm än vad vi har i Botkyrka – trots att vi har en sjukare befolkning här ute. Och i Botkyrka bor dessutom fler människor än på Östermalm. Missförstå mig inte nu. Jag vill att även ni som har det lite bättre ställt ska få ta del av väldens bästa sjukvård och skola. Men den skapas genom jämlikhet och en utbyggd välfärd för alla.
De som ligger bakom denna politik vet naturligtvis om detta. Så det är heller ingen tillfällighet att en ledande moderat i Botkyrka i sin blogg skriver att ”manifestationer är egentligen trams” när han försöker dissa oss som vill göra skillnad. För när folk reagerar riktas udden rakt mot deras politik. Men vi har inte längre något val. För konsekvenserna av ett mer orättvist samhälle ser vi dagligen.
Jag är inte naiv. Jag tror inte regeringen kommer göra någonting åt denna samhällsutveckling frivilligt. Ytterligare ”skattelättnader” är att vänta. Men däremot är jag övertygad om att de måste agera om vi samlar tillräckligt med folklig kraft mot denna samhällsutveckling. Om inte annat så måste vi hålla ut till valet 2014.
Så vi manifesterar i Fittja idag. Mot våldet och mot orsakerna till utanförskap. I ett mer jämlikt samhälle kan fler drömmar förverkligas. Och för dem som försöker avfärda detta som naivt vill säga att – ja, naturligtvis kommer det att ske tragiska saker även i ett mer jämlikt samhälle och individer kommer att kunna fara illa. Men då kan vi ändå kunna se oss i spegeln och säga att ”vi har ändå gjort vad vi har kunnat”. Så är det ju inte idag.
Jag har en dröm att förändringen börjar i Fittja idag. Sen går det vidare till resten av Sverige. Om även du vill så blir det så. Det är upp till oss att göra det tillsammans!
Erdal Kan – Ordförande Ung Vänster Botkyrka
23 June 2011
21 June 2011
Tillsammans mot våldet
På torsdag arrangerar Ung Vänster, SSU coh ABF en manifestation med anledning av dödsskjutningen i Fittja i helgen. Slut upp!
Samling mot våldet
Fittja torg
Torsdag 23 juni
16:00-18:00
Samling mot våldet
Fittja torg
Torsdag 23 juni
16:00-18:00
16 June 2011
Behoven ska vara utgångspunkten, inte vinstintresset
Idag beslutar kommunfullmäktige i Botkyrka om flerårsplan 2012-2015. Flerårsplanen stakar ut färdriktning för Botkyrka kommun kommande åren. Här nedan följer Mats Einarsssons inledningsanförande:
"Ordförande, fullmäktiges ledamöter,
Jag ska inleda med ett citat från en annan tid.
”Behoven av vård och omsorg kan bara mötas genom en organisation som tar sin utgångspunkt i just behoven, inte i lönsamheten, en organisation som kontrolleras av medborgarna, inte av vinstintresset (…) dvs. bara genom en stark samhällelig sektor. Därför att den ger människorna möjlighet att påverka enbart i kraft av att de är medborgare. Oberoende av vilka ekonomiska resurser de besitter.”
När Sveriges statsminister sa det här för 26 år sedan var det en uppfattning i mittfåran i svensk politik, en position med ett brett stöd, även bland borgerliga väljare. Men det var en uppfattning som både skulle attackeras öppet och undergrävas i det tysta under de kommande decennierna.
På ledarsidor och i tyckarspalter har försvaret av den demokratiska, gemensamma sektorn hånats som en både extrem och hopplöst omodern åsikt, bara aningen mindre löjlig än att längta tillbaka till Hylands hörna och svartvit TV. Borgerliga partier, med grundsynen att den offentliga sektorn är ofantlig och till stora delar bör privatiseras och avregleras, har vunnit flera val, senast 2010.
Men det intressanta är att Palmes uppfattning fortfarande delas av en stor majoritet, vilket vi bland annat kunde se i SKL:s opinionsundersökning våren 2010. Enkelt uttryckt: de allra flesta, även borgerliga väljare, vill ha en stor, offentlig välfärdssektor, som betalas med skatter, en sektor där människors behov är utgångspunkten, inte aktieägares förväntningar på avkastning. Och man betalar hellre högre skatter än försämrar vården, skolan eller omsorgen. 70 procent anser att det är fel att ta ut privata vinster ur den skattefinansierade vården.
I förslaget till flerårsplan skriver vi under politikområdet Medborgarnas Botkyrka:
”Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.”
Och under målområdet Välfärd med kvalitet för alla står:
”Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven.”
Här någonstans går en av de viktigaste skiljelinjerna i politiken. Det är om denna solidariska och demokratiska grundsyn, som en stor del av den politiska debatten handlar, även här i Hallunda Folkets hus i dag.
Det förslag till flerårsplan som vi, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, nu lägger fram är vårt bidrag till ett rimligare och rättvisare samhälle. Den svarar inte mot alla de behov som finns. Den lämnar mycket ogjort även efter 2015. Men det är en plan som gör det möjligt att bygga framtidens Botkyrka, en inspirerande plats full av möjligheter där vi genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. (kursiv text är del av Botkyrka kommuns nya vision)
Ordförande, jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till Flerårsplan för åren 2012 till 2015."
Mats Einarsson
Kommunlråd
Gruppledare (v) Botkyrka
"Ordförande, fullmäktiges ledamöter,
Jag ska inleda med ett citat från en annan tid.
”Behoven av vård och omsorg kan bara mötas genom en organisation som tar sin utgångspunkt i just behoven, inte i lönsamheten, en organisation som kontrolleras av medborgarna, inte av vinstintresset (…) dvs. bara genom en stark samhällelig sektor. Därför att den ger människorna möjlighet att påverka enbart i kraft av att de är medborgare. Oberoende av vilka ekonomiska resurser de besitter.”
När Sveriges statsminister sa det här för 26 år sedan var det en uppfattning i mittfåran i svensk politik, en position med ett brett stöd, även bland borgerliga väljare. Men det var en uppfattning som både skulle attackeras öppet och undergrävas i det tysta under de kommande decennierna.
På ledarsidor och i tyckarspalter har försvaret av den demokratiska, gemensamma sektorn hånats som en både extrem och hopplöst omodern åsikt, bara aningen mindre löjlig än att längta tillbaka till Hylands hörna och svartvit TV. Borgerliga partier, med grundsynen att den offentliga sektorn är ofantlig och till stora delar bör privatiseras och avregleras, har vunnit flera val, senast 2010.
Men det intressanta är att Palmes uppfattning fortfarande delas av en stor majoritet, vilket vi bland annat kunde se i SKL:s opinionsundersökning våren 2010. Enkelt uttryckt: de allra flesta, även borgerliga väljare, vill ha en stor, offentlig välfärdssektor, som betalas med skatter, en sektor där människors behov är utgångspunkten, inte aktieägares förväntningar på avkastning. Och man betalar hellre högre skatter än försämrar vården, skolan eller omsorgen. 70 procent anser att det är fel att ta ut privata vinster ur den skattefinansierade vården.
I förslaget till flerårsplan skriver vi under politikområdet Medborgarnas Botkyrka:
”Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.”
Och under målområdet Välfärd med kvalitet för alla står:
”Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven.”
Här någonstans går en av de viktigaste skiljelinjerna i politiken. Det är om denna solidariska och demokratiska grundsyn, som en stor del av den politiska debatten handlar, även här i Hallunda Folkets hus i dag.
Det förslag till flerårsplan som vi, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, nu lägger fram är vårt bidrag till ett rimligare och rättvisare samhälle. Den svarar inte mot alla de behov som finns. Den lämnar mycket ogjort även efter 2015. Men det är en plan som gör det möjligt att bygga framtidens Botkyrka, en inspirerande plats full av möjligheter där vi genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. (kursiv text är del av Botkyrka kommuns nya vision)
Ordförande, jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till Flerårsplan för åren 2012 till 2015."
Mats Einarsson
Kommunlråd
Gruppledare (v) Botkyrka
15 June 2011
Hur ska det betalas?
Inflyttningen till vårt län och Botkyrka kommun är stor. Det är glädjande men betyder också att behoven inom sjukvården, skolan och av samhällsservice ökar. Det kostar, ja det måste få kosta! Vi blir också allt äldre och hinner drabbas av fler sjukdomar och behöver dyra läkemedel för att bli friska. Dessutom måste stora utbyggnader och upprustningar göras i kollektivtrafiken så att vi slipper trängas på väg till jobbet. Och också de som kör bil måste övertygas om att kollektivtrafiken är det enda klimatvänliga alternativet.
Men hur ska pengarna räcka till? Det moderatledda styret i landstinget anser inte att skatten ska användas för att förbättra vår välfärd. I stället höjer de SL-taxorna och patientavgifterna. De som tjänar minst får det ännu kämpigare.
Vi i Vänsterpartiet föreslår att landstinget höjer skatten med 25 öre vilket motsvarar 55 kr vid en månadslön på 22 000 kr. På så sätt kan vi behålla SL-kortet på 690 kr och det blir inte dyrare att uppsöka vård. Det är ett solidariskt sätt att sköta finanserna.
Naturligtvis skulle inte vår välfärd och samhällsservice ha befunnit sig i denna ekonomiskt svåra situation utan alla skattesänkningar som regeringen gjort - pengar har tagits från sjuka, kollektivtrafik och lärare till mer aktiespekulation hos de redan rika. Dessutom har alla privatiseringar och utförsäljningar av vår gemensamma vård inneburit att riskkapitalbolag flyttar över miljardbelopp av våra skattepengar till skatteparadis.
Med högerpolitik kostar SL-kortet 790 kr från 1 september, patientavgifterna höjs och välfärden fortsätter att säljas ut på löpande band. Har du råd med det?
Petteri Louhema (v), landstingsfullmäktige
Men hur ska pengarna räcka till? Det moderatledda styret i landstinget anser inte att skatten ska användas för att förbättra vår välfärd. I stället höjer de SL-taxorna och patientavgifterna. De som tjänar minst får det ännu kämpigare.
Vi i Vänsterpartiet föreslår att landstinget höjer skatten med 25 öre vilket motsvarar 55 kr vid en månadslön på 22 000 kr. På så sätt kan vi behålla SL-kortet på 690 kr och det blir inte dyrare att uppsöka vård. Det är ett solidariskt sätt att sköta finanserna.
Naturligtvis skulle inte vår välfärd och samhällsservice ha befunnit sig i denna ekonomiskt svåra situation utan alla skattesänkningar som regeringen gjort - pengar har tagits från sjuka, kollektivtrafik och lärare till mer aktiespekulation hos de redan rika. Dessutom har alla privatiseringar och utförsäljningar av vår gemensamma vård inneburit att riskkapitalbolag flyttar över miljardbelopp av våra skattepengar till skatteparadis.
Med högerpolitik kostar SL-kortet 790 kr från 1 september, patientavgifterna höjs och välfärden fortsätter att säljas ut på löpande band. Har du råd med det?
Petteri Louhema (v), landstingsfullmäktige
Subscribe to:
Posts (Atom)